Beräkna medelvärdet
Medelvärdet, även kallat genomsnitt, är ett mycket användbart verktyg inom matematik och statistik. Med hjälp av ett medelvärde kan vi få en överblick av en grupp mätvärden med endast ett tal! På så sätt kan vi snabbt och enkelt jämföra olika grupper av data.
I den här guiden går vi igenom olika exempel och uppgifter för att försöka förklara medelvärde. Längre ner hittar du fler uppgifter som du kan försöka lösa på egen hand!
Vad är medelvärde?
Ett medelvärde av en grupp tal är en statistisk måttstock som representerar det genomsnittliga värdet av alla tal. För att beräkna medelvärdet behöver du bara addera alla tal och dividera summan med antalet värden i gruppen! Detta ger dig en enda siffra, som kan användas för att förstå och sammanfatta datamängden.
Så räknar du med medelvärde
För att beräkna medelvärdet av en grupp tal använder vi följande samband:
medelv\"arde=\frac{summan\;av\;v\"ardena}{antal\;v\"arden}Ibland är medelvärdet mer representativt och ibland mindre. Generellt sett är medelvärdet mest rättvist när det inte finns något mätvärde som sticker ut särskilt, alltså när alla tal är relativt nära inpå varandra.
Relaterat: Här kan du läsa om median!
Viktad medelvärde
Viktat medelvärde innebär att olika värden tilldelas olika vikter baserat på deras betydelse eller frekvens. Det ger möjlighet att prioritera vissa mätvärden över andra, vilket är användbart när data inte är homogent fördelad. Till exempel kan man ge högre vikt åt ett visst betyg eller prov. Viktat medelvärde möjliggör en mer rättvis och representativ analys av data, där enbart ett enkelt genomsnitt inte skulle spegla variationen eller betydelsen hos olika resultat.
Viktad medelvärde kan dyka upp i kurser såsom Matte 1C eller statistikkurser, men är mer vanligt inom ekonomi och universitetskurser.
Exempel för att beräkna medelvärde
Exempel 1
Anna var ute och åkte skidor varje dag under en vecka. Sträckan som hon åkte per dag visas i tabellen nedan.
Veckodag | Sträcka (km) |
Måndag | 3,5 |
Tisdag | 5 |
Onsdag | 4 |
Torsdag | 4,5 |
Fredag | 2,5 |
Lördag | 3 |
Söndag | 5,5 |
Hur lång sträcka åkte Anna i genomsnitt per dag?
Svar: 4 km
Lösning: När en uppgift efterfrågar ett genomsnitt är det alltså medelvärdet man söker efter. Medelvärdet av sträckorna räknar vi ut med sambandet medelv\"arde=\frac{summan\;av\;v\"ardena}{antal\;v\"arden}.
Vi börjar med att ställa upp summan av värdena i täljaren. Summan av värdena ställs upp som 3,5+5+4+4,5+2,5+3+5,5. Vi plussar alltså ihop alla sträckor.
Vi börjar med att ställa upp summan av värdena i täljaren. Summan av värdena ställs upp som 3,5+5+4+4,5+2,5+3+5,5. Vi adderar alltså alla sträckor.
Sedan identifierar vi antalet mätvärden. Vi vet att det finns 7 dagar i veckan och därför har vi i det här fallet 7 st mätvärden.
Vi ställer upp detta i sambandet och får som följande:
medelv\"arde=\frac{3,5+5+4+4,5+2,5+3+5,5}{7}
Vi fortsätter med att räkna ut summan av talen i täljaren.
\frac{3,5+5+4+4,5+2,5+3+5,5}{7}
=\frac{28}{7}
Vi delar nu slutligen täljaren med nämnaren.
\frac{28}{7}=4\;km
Medelvärdet är 4 km. Alltså åkte Anna i genomsnitt 4 km skidor per dag.
Exempel 2
Klas var ute och övningskörde varje morgon från måndag till fredag. På måndag körde han i 50 minuter. På tisdag körde han i 10 minuter. På onsdag körde han i 40 minuter och på torsdag 55 minuter. Hur länge körde han på fredag om han i genomsnitt körde 45 minuter per dag under perioden?
Svar: 70 minuter.
Lösning: I det här fallet har vi medelvärdet och antalet mätvärden, men inte ett av mätvärdena. Vi kallar det obekanta mätvärdet, alltså sträckan som Klas körde under fredagen, för x.
Vi använder sambandet medelv\"arde=\frac{summan\;av\;v\"ardena}{antal\;v\"arden}.
Vi börjar med att ställa upp summan av värdena och får det till 50+10+40+55+x.
Vi räknar sedan antalet mätvärden och inser att det är 5. Vi räknar alltså med x som ett av mätvärdena trots att det är obekant. Medelvärdet är 45 minuter, enligt informationen i uppgiften.
Nu sätter vi in all information i vårt samband.
medelv\"arde=\frac{summan\;av\;v\"ardena}{antal\;v\"arden}
45=\frac{50+10+40+55+x}{5}
Vi vill få x att stå ensamt om likamedtecknet. Vi börjar lösa ekvationen med att addera talen i täljaren, förutom x.
45=\frac{155+x}{5}
Sedan multiplicerar vi båda sidorna med 5. Detta gör så att femman flyttas över till andra sidan, vilket vi vill eftersom x ska stå ensamt.
{45}\cdot{5}={\frac{155+x}{5}}\cdot{5}
225=155+x
Nu behöver vi subtrahera båda sidorna med 155 för att få x att stå självt.
225-155=155+x-155
x=70\;minuter
Klas körde alltså i 70 minuter under fredagen.
Exempel 3
Ger medelvärdet från exempel 2 en rättvis bild över hur mycket Klas har kört?
Svar: Medelvärdet ger i just detta fall en lite orättvis bild över hur mycket Klas har kört.
Lösning: I det här fallet ser vi att tisdagens körning på 10 minuter klart sticker ut som mätvärde.
När det finns ett mätvärde som sticker ut på detta vis brukar vi säga att medelvärdet är lite missvisande, eftersom det enstaka mätvärdet drar ner genomsnittet betydligt. Han körde ju nämligen under en längre tid än genomsnittet 4 av de 5 dagarna.
Övningsuppgifter
Frågor med svarsalternativ för att beräkna medelvärde:
Fråga 1: Under en vecka gick Mikael på en promenad varje dag. Sträckan som han gick per dag visas i tabellen nedan.
Veckodag | Sträcka (km) |
Måndag | 6 |
Tisdag | 5 |
Onsdag | 5,5 |
Torsdag | 7 |
Fredag | 2,5 |
Lördag | 8 |
Söndag | 8 |
Hur lång sträcka gick Mikael i genomsnitt per dag?
Svarsalternativ 1.1: 5 km
Svarsalternativ 1.2: 6 km
Svarsalternativ 1.3: 8 km
Svarsalternativ 1.4: 9 km
Korrekt svar: 6 km
Fråga 2: Hanna mäter temperaturen vid fyra olika tidpunkter under en dag. Hennes mätningar visas i tabellen nedan.
Tidpunkt | Temperatur (°C) |
9:00 | 13 |
12:00 | 18 |
15:00 | 16 |
18:00 | 13 |
Bestäm medeltemperaturen under dagen, baserat på Hannas mätningar.
Svarsalternativ 2.1: 13°C
Svarsalternativ 2.2: 14°C
Svarsalternativ 2.3: 15°C
Svarsalternativ 2.4: 18°C
Korrekt svar: 15°C
Fråga 3: Under en långhelg från fredag till söndag har Niklas mätt nederbörden. På fredagen uppmätte han 1,5 mm regn. På lördagen uppmätte han 0,5 mm regn. Hur stor nederbörd mätte han på söndag om den genomsnittliga nederbörden under perioden var 1 mm?
Svarsalternativ 3.1: 0,4 mm
Svarsalternativ 3.2: 0,6 mm
Svarsalternativ 3.3: 0,8 mm
Svarsalternativ 3.4: 1 mm
Korrekt svar: 1 mm
Fredriks tips om medelvärde
Därför är det så viktigt att förstå medelvärde
Att kunna beräkna medelvärdet är en oerhört viktig färdighet inom matematiken, just eftersom att vi använder medelvärdet i flera andra typer av beräkningar.
Ett exempel på detta är när du behöver beräkna medianen för ett antal värden. Medianen är ett annat typ av mått inom statistiken som visar det mittersta värdet i en talföljd. Vid en udda mängd värden blir det lätt, du ställer talen i storleksordning och tar det mittersta talet. Däremot, när vi har ett jämnt antal värden finns det två tal i mitten och vi måste då ta hjälp av medelvärdet. Medianen är då medelvärdet av de två mittersta talen!
Vill du ha extra hjälp när det kommer till medelvärde eller någon annan del av matten kan du alltid kontakta oss och få en personlig studiecoach. Våra Allakando-coacher har fått toppresultat i matematik och hjälper dig mer än gärna att nå samma goda resultat!
Så hjälper Allakando dig till toppresultat i skolan
Läxhjälp i alla ämnen
Slipp stressen och höj betygen med en personlig studiecoach! Allakando har över 15 års erfarenhet och hjälper varje år 26 000+ elever.
Effektiva kurser som höjer betygen
Lär dig hela nästa års matte på bara fem halvdagar, kom förbered till nationella proven och mycket mer!
Allt du behöver inför högskoleprovet
Plugga på tusentals uppgifter med förklaringar, videofilmer och guider i vår webbkurs. Gå en intensivkurs eller få en personlig HP-coach!